Idag var Vanja på besök på skolan i Rimbo. Hon var jätteglad och vill verkligen börja där istället. Bara för mig att gilla läget och le och se glad ut. Hur ont det än gör.
För det gör det. Även om vi tjafsar om det mesta just nu, hon är tjurig och otrevlig, men hon är ju min älskade Vanja.
Det kommer att bli bra, jag måste tänka positivt, det blir bra. Jobba extra, spara pengar, träna mycket, gå ner i vikt.
Ja, det blir bra. Så småningom.
Nu känns det mest skit om jag ska vara ärlig.
