Första dygnet på Teneriffa har gått.
Jobbigt.
Stabilt.
Fruktansvärt.
Mentalt riktigt tufft.
Pappa har fått flera hjärnblödningar. Han har dock haft den "snälla" modellen av blödning, en subdural sådan. Men fortfarande, han ligger nersövd, det är slangar och sladdar överallt. Väldigt jobbigt att sitta bredvid och inte veta om han hör mig eller inte. Och orden tar liksom slut efter ett tag.
Jag är glad att jag åkte.
Samtidigt som jag bara vill hem.
Hem till verkligheten.
Men den verkligheten är ju inte den verklighet jag vill ha. För även om jag är hemma, ligger min pappa fortfarande och kämpar för sitt liv.
Jag hoppas innerligt att han kämpar tills det går vägen!
3 kommentarer
Mamma
28 Nov 2013 10:35
Tänker på er kramar
zanna
28 Nov 2013 16:16
Åhh så tufft.
Kramar.
Annelie
28 Nov 2013 22:56
Skönt för dig att vara där.
KRAM
Kommentera